Pedagogik

Pedagogik: så här jobbar vi med barnen

Vi använder L. Ron Hubbards utbildningsfilosofi och -metoder för barn. Vi är medlemmar i Applied Scholastics, med rätt att använda L. Ron Hubbards arbeten.

VIKTIGA SYNSÄTT SOM PRÄGLAR VÅR VERKSAMHET

  • Fysisk aktivitet och utevistelse är viktigt. (Eftersom vi inte vill att dåligt väder sätter hinder för utevistelsen, ställer vi en del krav på er som föräldrar att se till att era barn är klädda på ett efter väderleken passande sätt.)
  • Hjälp barnen på ett sätt så att de lär sig själva att lösa problem, snarare än att lösa dem åt dem. Detta inkluderar både att hantera sina ägodelar och sina relationer.
  • Vi försöker lägga upp aktiviteterna efter barnens intressen och önskemål. Vi försöker att inte tvinga någon till aktiviteter som denne inte vill vara med i. Samtidigt vill vi fostra barnen till att fungera i grupp och lära sig att där visa hänsyn. I detta ligger att man för att gruppen ska fungera, ibland får släppa efter på sina egna önskemål och krav.
  • Vi anser att ett barn är en man eller kvinna som ännu inte har vuxit färdigt och att alla lagar som gäller för mäns och kvinnors beteende också gäller för barn.
  • Vi vill ge barnen största möjliga rörelsefrihet och rätt att bestämma över sig själva och sina saker. En del regler måste dock finnas för att gruppen ska fungera. Vi försöker hålla antalet regler nere och i stället stärka barnens sunda förnuft och få dem att själva se vad som är rätt och fel.
  • Vi vill att alla ska bli respekterade för den man är. Att reta, härma eller stänga någon ute från gemenskap på grund av dennes egenheter eller uppfattningar är inte acceptabelt. Men det är också så att barnen har rätt att själva välja vilka de vill leka med och när.
  • För de flesta barn är det naturligt att tänka förnuftigt och att vara schysst mot sina kompisar. Det är oftast lätt att prata med barn och hitta bra lösningar då någon gjort något mot någon annan som denne inte tycker om. I de fall då något barn ofta hamnar i konflikt med gruppen, andra barn eller personalen, anser vi att ett samarbete behövs med er föräldrar för att komma till rätta med detta.
  • Det är mycket viktigt med god sömn och rätt kost. De aktiviteter som barnen gör då de inte är här och deras relation till föräldrar är naturligtvis av stor vikt för hur barnen fungerar i gruppen hos oss. Vi vill ha ert samarbete och er vilja att rätta till eventuella situationer som förekommer hemma och som kan påverka barnen negativt och göra det svårt för barnen att på ett självbestämt sätt fungera i gruppen eller som hindrar barnens eget skapande.

 

Likabehandlingsplan fritidshemmet Robin Hood

Bakgrund/Uppdrag

En lag om förbud mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling av barn och elever fick laga kraft den 1 januari 2009. Den nya lagen innehåller krav om aktiva åtgärder i en plan för likabehandling.

” 1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.”

 

Lagar och Styrdokument

I skollagen står: ” Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom/…/I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.” Lag(1999:886).(1 Kap. 2 §)

 

I Lpo 94 kan man läsa följande:

”/…/ skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling skall aktivt motverkas/…/”.

 

Arbetsmiljölagen, AML riktar sig även mot elever och barn i skolan. Syftet med lagen är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att sträva efter att uppnå en bra arbetsmiljö. Det är rektorn som har det yttersta ansvaret för att skapa goda förutsättningar beträffande en god arbetsmiljö som överensstämmer med normerna i AML.

 

Handlingar som kan betecknas som misshandel, ofredande och olaga tvång är enligt brottsbalken straffbara. Rektor är ytterst ansvarig för att vidta de åtgärder som fordras enligt de riktlinjer som rör hot eller våld.


FN:s Barnkonvention
har sitt ursprung i principen om den inneboende värdigheten hos alla människor och deras obestridliga rättigheter. Barnkonventionen bygger på perspektivet: Barns bästa ska alltid komma i främsta rummet.

 

 Definitioner

Med direkt diskriminering menas att ett barn eller en elev behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation. Speciellt gäller detta om den sämre behandlingen gäller kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

 

Med indirekt diskriminering menas att ett barn eller en elev behandlas sämre genom att personalen på skolan eller fritids bestämmer eller gör något som verkar vara neutralt. Men det som bestämdes eller gjordes missgynnar egentligen ett barn eller en elev med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder.  Förbudet gäller inte om det som bestämdes eller gjordes kan motiveras av ett berättigat mål som ska uppnås.

 

Med Trakasserier menas ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

 

Med Sexuella trakasserier menas ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som är av sexuell natur.

 

Med instruktioner att diskriminera menas är att någon säger till andra att de ska diskriminera ett barn eller en elev i skolan och på fritids.

 

Med annan kränkande behandling menas ett uppträdande, som utan att vara trakasserier, som kränker ett barns eller elevs värdighet.

 

De fem diskrimineringsgrunderna är:

Kön: att någon är kvinna eller man,


Etnisk tillhörighet:
nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.


Religion eller annan trosuppfattning:
någon som tror på en högre icke-världslig makt eller på en gud eller flera gudar.


Funktionshinder:
varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen,

har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.


Sexuell läggning:
homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.


Hur vi hittar och följer upp situationer av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Förebyggande åtgärder samt handlingsplaner

*Personalen är i god kommunikation med barnen och är alltid uppmärksamma på och agerar för att finna ut vid minsta misstanke att någon far illa. Detta är en stående prioritet för vår verksamhet.

 

*Vi strävar efter att varje barn ska ha minst en personal som de kan anförtro och ty sig till, om det så må vara utanför den normala gruppindelningen.

 

*På personalmötet varje vecka har vi en  punkt där personalen tittar över om det finns någon situation bland barnen som är eller kan vara av kränkande eller diskriminerande natur.

 

*Vi gör utvärderingar varje termin med barnen

 

*Vi erbjuder utvecklingssamtal med barn och förälder varje termin

 

*Vi strävar efter att ha en nära kommunikation med hemmet.

 

*Vi skapar en trygg miljö för barnen att informera om orättvisor de upplevt eller möjliga orättvisor.

 

*Det är ”en röd tråd hos oss” att man inte blir bestraffad för sanningen, vilket gör barnen villiga att kommunicera med oss.

 

*Personalen ser barnen som den individ de är och blir därför lätt uppmärksamma  på svängningar i barnens sinnestillstånd och tonlägen, samt att se bakom eventuella ”fasader”

 

Hur vi utbildar barnen för att förebygga krängningar och diskrimineringar

*Vi utbildar och diskuterar med barnen i smågrupper om moral, etik, diskriminering, kränkning. Vi definierar nyckelord och diskuterar fram hur gruppen vill ha det, vad som är tillåtet och hur man hanterar. Detta börjas med i slutet deras första termin eller början av andra och upprepas sen kontinuerligt under deras vistelse här.

 

*Vi har regelbundet kortare samtal på samlingar med alla barnen om moral, etik, diskriminering, kränkning. Vi tar upp ett ämne i taget som vi belyser på flera samlingar över en period. Det görs upp en schema för detta inför varje läsår. Aktuella händelser kan dock skjutas in här också.

 

Hur vi hanterar barnen för att förebygga krängningar och diskrimineringar

*Vi utbildar dem i konfliktlösning och hjälper dem att lösa konflikter tills de klarar det själva, så att avståndstagande och fientlighet inte ska få någon grogrund.

 

*Vi låter barnen kommunicera med oss och varandra om de konflikter som uppstår. Vi prioriterar detta och går undan med de inblandade så de kan tala i lugn och ro till ett avslut.

 

*Vi tillhandahåller bra och varierande aktiviteter som stärker barnens självförtroende och utvecklar deras förmågor, i syfte att de inte ska behöva trycka ner andra för att hävda sig. Trygghet.

 

*Vi ser till att de har något att göra.

 Hur vi hanterar då ett barn kränks eller känner sig kränkt av ett annat barn

*Vi finner ut vad som hänt. Vi lyssnar på den kränktes och den för kränkning anklagade. Vi ger sen barnen möjligheten att lösa situationen själva. Vi hjälper dem om de önskar.

 

*Vid allvarligare eller upprepade situationer, kontaktas föräldrar samt klasslärare och skolans elevvårdskonferens informeras för utarbetning av en handlingsplan.

 

Hur vi hanterar då ett barn kränks eller känner sig kränkt av personal eller en förälder

*Vi finner ut vad som hänt. Vi lyssnar på den kränktes och den för kränkning anklagade. Personalen får sen i uppdrag att be barnet om ursäkt och finna ut hur att ställa det tillrätta.

 

*Personalen får hjälp av fritidsföreståndaren eller skolans korrigerings avdelning att lösa det eventuella problem som föranledde kränkningen.

 

*All kränkning mot barn av personal måste skriftligen rapporteras till fritidsföreståndare och skolledningen. Dessa rapporter arkiveras i personalmappen.

 

*Vid allvarligare eller upprepade situationer samtalar fritidsföreståndaren med förälder och barn om anmälan av personalen.

 

Hur vi dokumenterar situationer av diskriminering och kränkning

*Då situationer misstänks vara av allvarligare karaktär eller antar en allvarligare karaktär skrivs all kommunikation och all hantering ner och skickas till elevvårdskonferensen för arkivering så att dokumentationen bevaras.

 

Hur vi ser över och håller likabehandlingsplanen aktiv

*Vi läser igenom, diskuterar och vid behov ändrar den inför varje nytt läsår samt under det större personalmöte som hålls under jullovet.

 

 

                  

 

 

Våra senaste inlägg